Aktuella sociala avgifter
10,21% för anställda födda 2004-2006*
19,73% för anställda födda 1999-2003*
31,42% för anställda födda 1957 och framåt
10,21% för anställda födda 1938 till 1956
0% för anställda födda 1937 eller tidigare
*Vid en lön på max. 25 000 kr/månad.
Egenavgifter m.m.
28,97% för personer födde 1957 och framåt
10,21% för personer födda 1938-1956
Särskild löneskatt
24,26% för anställda födda 1938 och framåt
Traktamentsbelopp
Heldagstrakt (m. övernattning i SE) 260 kr
Halvdagstrakt uppgår till 130 kr
Efter tre månader 182 kr
Efter två år 130 kr
Nattraktamente (om arb.giv ej betalt övernattningen) uppgår till 130 kr
Avdrag på heldagstraktamente
Avdrag görs för frukost med 52 kr
Avdrag för lunch eller middag med 91 kr
Avdrag för lunch och middag med 182 kr
För frukost, lunch och middag görs avdrag med 234 kr
Avdrag på halvdagstraktamente
Avdrag görs för frukost med 26 kr
Avdrag för lunch eller middag med 45 kr
Avdrag för lunch och middag med 91 kr
För frukost, lunch och middag görs avdrag med 117 kr
Maxbeloppet gäller för arbete på en och samma ort i högst tre månader. Efter tremånadersperioden kan arbetsgivaren normalt betala ut ett reducerat traktamente
Milersättning (skattefri)
25 kr/mil i egen bil
Vid förmånsbil 12,00 kr/mil (bensindriven och dieseldriven bil)
Prisbasbelopp
52.500 kr (förhöjt prisbasbelopp uppgår till 53.500 kr)
Inkomstbasbelopp
74.300 kr (används bl.a. som underlag för 3:12-reglernas schablonberäkning).
Gränsbelopp
2,75 inkomstbasbelopp motsv 204.325 kr
Brytpunt för statlig skatt
613.900 kr (20% statlig skatt) för den som inte fyllt 65 år vid inkomstårets ingång.
Momssatser
25% (20% av priset) är den generella momsatsen. 12% (10,71 % av priset) gäller på t.ex. livsmedel, hotell- och restaurangtjänster
6% (5,66% av priset) är momsen på t.ex. dagstidningar, persontransporter (buss, taxi, flyg, tåg) och böcker.
Bolagsskatt
Bolagsskatten uppgår 2023 till 20,6% (2020 var skatten 21,4%).
Lågbeskattad utdelning
Den lågbeskattade utdelningsdelen inom ramen för 3:12-reglerna uppgår till 20%.
(Vi reserverar oss för ev. felskrivningar o dyl)
2022-01-30
Grunden i årshjulet
Ett årshjul har flera syften. Ett syfte är att få kontroll och proaktivitet kring alla delar som är återkommande på årsbasisi inom ekonomisidan. Det handlar om planering för årsbokslut och upprättande av årsredovisning, deklaration, budget/prognos, skatteplanering etc.
Århjulet syftar även till att fånga upp viktiga delar som är specifika för respektive kunds verksamhet. Där det kan finnas särskilda behov kring likviditet, kring vissa nyckeltal, ha ökad kontroll på vissa projekt osv.
"...syftar även till att fånga upp viktiga delar som är specifika för respektive kunds verksamhet..."
Stöd för planering & controlling
I ett årshjul skapas också förutsättningar för andra viktiga aktiviteter. Aktiviteter som ofta kanske inte blir av om man inte planerar dem med framförhållning.
Här pratar vi t.ex. om kostnadsprojekt. Att åtminstone en gång om året inventera och gå igenom företagets kostnadsmassa, utvärdera kostnader och ev. släcka abonnemang, dra ner på antal licenser, gåra upphandling av inköp men också att gå igenom återkommande prcoesser som finns i verksamheten. Utvärdera dessa och fundera igenom om man bör sluta med vissa saker som kanske inte längre är lika viktigt att utföra som tidigare. Och förstås fundera igenom om processerna kan utvecklas dvs. om det går att jobba smartare.
"...fundera igenom om man bör sluta med vissa saker som kanske inte längre är lika viktigt att utföra som tidigare..."
Att åtminstone en gång per år också analysera företagets kunder och de affärer man utför, för att säkerställa att man verkligen tjänar pengar på affärerna, är också nyttiga övningar som lätt glöms bort i 'vardagen'.
Ekonomimodellen
Ytterligare ett exempel på aktivitet som är bra att ha med i årshjulet är utvärdering av företagets ekonomimodell och systemstruktur. Har man verkligen den bästa och mest prisvärda systemstrukturen, som också innebär hög grad av automatisering och digitala flöden.
Fyller dagens ekonomimodell behovet av analys och uppföljning eller borde man börja följa upp även på kostnadsställen tex, är också frågor viktiga att ställa sig. Åtmonstone årsvis.
[Källa: Nya Ekonomikompetens]